itsforlife

En sak som jag tänker på ganska ofta är det här med otrohet. Vart går gränsen? vissa säger kyss och andra säger att bara dela säng är att vara otrogen. Enligt min mening är otrogen när man beter sig som om man inte var upptagen. dvs Kysser, hånglar, smeker m.m. Om jag hade en pojkvän skulle jag nog inte bry mig ifall han kramade en annan tjej, inte ens ifall han delade säng med henne, att dela säng är liksom inte fel så länge det inte leder till något väldigt intimt.. DÅ är det otrohet. Men sen då? Jag har jättemånga tjejkompisar vars killar har varit otrogna, vissa förlåter och börjar om medans andra förlåter och lägger skulden på sig själva och sen går killarna och ligger med någon annan igen, flera gånger om. Om det nu var så att jag hade en kille som var otrogen och som faktiskt skulle erkänna det så skulle jag nog kunna förlåta, så länge det inte händer en gång till. Men min respekt för den personen skulle försvinna helt och skulle det hända fler gånger skulle jag aldrig kunna förlåta det. Det krävs mycket för att bygga upp en respekt som man redan förstört, och om man sedan förstör en redan trasig respekt så är det kört, enligt min mening. Men sen är kärlek jävligt svårt. Älskar man någon kanske man inte kan släppa taget lika lätt. Jag tror bara att den sekunden min kille är otrogen kommer min kärlek för honom ta slut. På två sekunder.

En fråga: Vad tycker du om otrohet och skulle du kunna förlåta din pojkvän/flickvän om han/hon var otrogen mot dig?